Funderingar från en stolt matte/uppfödare

Jag måste erkänna att jag är vansinnigt stolt över mina hundar just nu. Givetvis är jag stolt över alla fantastiska utställningsresultat och Championat som duggar in men allra stoltast är jag över alla arbetsmeriter och naturligtvis alla hälsoresultat.

Jag skriver inte detta för att framhäva mej själv eller klanka ner på någon annan. Jag är bara otroligt nöjd över de val jag har gjort gällande min avel och att jag funnit styrkan att fortsätta trots all kritik från alla håll. De val jag gör i min avel är ENBART för mej själv, importerna är för för eget bruk och kommer inte att gå i allmän avel. Jag har mina mål och hoppas en dag att nå dom. Ett av dom är att utforska vilka talanger alla mina hundar har och ge dom tillfälle att utveckla dom.

Till er som har haft synpunkter på min avel tidigare, all BEFOGAD kritik är välkommen och ska noga tänkas över men rent skitsnack bakom ryggen är jag bara jäkligt trött på och kommer inte att svaras på. Ni gör era egna val och jag lovar härmed att inte kommentera dom. Naturligtvis väntar jag mej inte samma hänsyn från er.

Likadant med sk vänner som bara tar kontakt när de behöver något från mej. Kan ni inte bry er annars så kan ni klara er utan mej. Jag hjälper gärna men vill inte utnyttjas mer.

Förhoppningsvis en del av framtiden hos kenneln. Nevastar Franchesko V Spetspatrullen!

Stora förändringar!

Till er som väntat länge på uppdateringar, jag ber om ursäkt men det fanns en anledning.

Vi har vänt hela vår tillvaro åt ett annat håll, en bättre och mer tillfredsställande riktning.  Vi har flyttat, långt, nästan 100 mil norrut och bor numera i skogen i ett knuttimrat hus med utsikt över fjäll och älv. Söder om huset har vi nästan 5 mil utan vägar, bara vildmark att upptäcka. Hundarna bara älskar att rusa runt i terrängen lösa och fria. Här kan dom busa och skälla utan att folk blir tokiga!

Jag har under många år tittat på TV-program från liknande natur med längtan. Drömt om att en gång bo så och nu gör jag det! Det enda svåra med att lämna Skåne var att lämna några få vänner annars har jag inga som helst band kvar där. Jag har snarast för många tråkiga minnen där…

Ett annat projekt som jag har kämpat för ett tag är att (äntligen) ta ett körkort. Härom veckan lyckades det och sedan har även en bil fått ingå i familjen.

Vad framtiden bär med sej vet jag inte ännu. Om jag kommer att stanna här resten av livet vet jag inte heller men det är faktiskt ganska skönt att inte veta. Man ska njuta av varje minut sägs det och det tänker jag göra.

Men den uppmärksamme har säkert börjat undra om det här är en privat blogg om mej eller en kennelsida 😀 Hundarna finns med i mitt liv och kommer nog alltid att göra det.

Visst finns det planer för kommande år, både parning(ar) och annat. Har tänkt att börja rallylydnad med Nea och Marco. Givetvis ska Neva, Anya, Lisa och Katy ställas ut en del. Micro, Finn och Tibbe ska få njuta av tillvaron på sina alldeles egna sätt.

Sällan har jag sett fram emot ett nytt år som jag gör nu!

Jag är lyckligt lottad…

Trots allt så ser jag mej som lyckligt lottad, jag har min fantastiska flock som livskamrater. Jag har goda vänner, mat i magen och tak över huvudet.

Allt kunde varit så mycket värre. Fler vänner kunde ha svikit när det var som tuffast, jag kunde ha förlorat mina älskade hundar. Jag kunde ha förlorat bruket av mina ben den där dagen i augusti 2008. Visst är de flesta dagar en kamp mot ständig smärta men jag vinner den kampen varje dag bara för att. Många tror att jag är hård, kall och empatilös, en biterfitta som hatar hela världen, men detta är väldigt långt ifrån sanningen. Jag har bara lärt mej av den tuffaste läraren av alla, själva livet, att inte ge upp. Att kämpa för det som är viktigt för mej men också att inte slösa energi på saker jag inte kan förändra.

Jag står fortfarande för det jag tror på men jag har lärt mej att låta andra stå för sitt. Numera är jag så otroligt trött på intriger, lögner och skitsnack bakom ryggen att jag förlorat hoppet om ett samarbete runt vår älskade Tyska Spets i Sverige. För mej känns det som om var och en får gå sin egen väg så går jag min. Min tid av medverkan i diverse diskussioner är och ska förbli avslutad. Jag är iaf djupt tacksam för de sanna samarbetspartners och vänner jag har och jag skulle försöka ta ner månen för er om ni behövde den.

MEN nu är det slut med att tollerera dumheter från de som dragit nytta av mej och sen skrattar bakom ryggen. Tyvärr har ni lärt mej att aldrig lita på någon som har något att vinna på min vänskap, någon som bara vill dra fördel och inte ger tillbaka. Jag tackar er för den läxan, den ska inte glömmas.

 

 

 

Året 2016

En tillbakablick på vad som nog varit ett av de värsta åren i mitt femtio-åriga liv. Men också på ett år som inneburit framgångar, nya vänner, ny bostad mm mm

Det är verkligen med lättnad jag ser 2016 försvinna bakom mej, mycket av det jag trodde var bestående har visat sej vara motsatsen och året har i stora delar präglats av förluster. Men som tur är har nya möjligheter och framför allt nya vänner stigit fram ur ruinerna av det gamla. Många läxor har lärts om mänskligt beteende, om hur lite respekt vi visar varandra, hur själviska människor kan vara och inte minst om hur dum man själv kan vara. Läxorna har också varit positiva, att lära sej att sträcka ut handen och be om hjälp är svårt men om man bara vågar så finns det hjälp att få.

Låt oss titta lite närmare på en del händelser…

  • 6/1 Min Marshal-kull föds. Zerox, Lovis, Ellen, Kurage och Anya. Tredje generationen av egen uppfödning och den vackraste kull man kan tänka sej. Framgångarna har duggat tätt för dessa fantastiska hundar och jag kan inte vara annat än tacksam, särskilt emot deras underbara hussar och mattar som gör så mycket.
  • 19/3 för tredje året i sträck står en av mina fantastiska uppfödningar som BIR/BIM på Malmö International. Stort GRATTIS till Leo och matte Marie!
  • 1/4 Mitt företag läggs ner.
  • 30/4 Min drottning Nea tar sitt tredje danska CAC i Roskilde och får sitt danska och svenska championat. I samma veva får hon även sitt internationella championat. Fantastiska hund!
  • 4/6 Flytten går från från Karup till Sjövik strax söder om Höör.
  • 30/6 Min fantastiska ryska prinsessa Veda tar sitt sista andetag i mina händer bara 1,5 år gammal avlider hon pga trakeal kollaps. Världen är en gråare plats utan dej min vackra.
  • 4/7 EC kullen föds, underbara Iza, Ture, Wille och Aquilo. Med den här kullen kommer flera underbara människor in i mitt liv.
  • 10/9 Eslövsutställningen där syskonen Zerox och Anya blir BIR och BIM valpar och fantastiska Agnes blir 2:a bästa tik i sin debut i officiell klass
  • 17/9 Utställning i Ballerup där min underbara Lisa blir BIM tar hem titeln Köpenhamnsvinnare 2016 och dessutom CAC och CACIB. Fantastiska Neva debuterar i officiell klass och blir även hon BIM, tar CAC och kan ståta med titlarna Köpenhamns Juniorvinnare 2016 och Köpenhamnsvinnare 2016. Stort tack till underbara Viveka som pushat oss till detta!
  • 4/11 Växjö utställningen. Zerox debuterar i officiell klass och tar sitt första CAC. Vappa tar excellent med CK och Agnes  får excellent. Bra dag för Spetspatrullen

Året har inneburit en hel del mörka stunder, som t ex när Nea visade sej inte vara dräktig efter en resa ner till underbar hane i södra Tyskland och som när mitt solsken Lisa blev PL och ögonkollad med anmärkning på båda.

Visst hade jag kunnat vara utan en hel del som hänt det här året, det har satt djupa spår på många sätt. Klart är att om jag inte haft mina underbara hundar så hade jag nog inte funnits för att kunna skriva detta. Känslorna väller fram just nu med kärlek i spetsen tillsammans med tacksamhet men följt av känslan av svek, av tvivel (framför allt på mej själv) och av brusten tilltro.

Klart är att året 2016 har inneburit mycket ångest och rädsla, många tårar men också förnyad kämpaglöd.

2017 SKA bli ett år då ljuset och glädjen ska segra. Jag SKA ta mitt körkort som jag påbörjat och genomföra andra planer som just nu inte är officiella.

Stort tack till alla vänner som funnits där vid olika tillfällen men till några vill jag rikta ett särskilt tack. Karin och Tommy tack till er för all omtanke och all hjälp! Malin tack för att du är min vän och älskar mina knasiga hundar nästan lika mycket som jag själv gör! Charlotte, du är en livräddare! Viveka tack för att du pushar mej, är mitt bollplank och för att du är den du är! Marie tack för att du finns!

Må 2016 fara åt helvete och må 2017 bli året då vi alla är lyckliga, (hyfsat) friska och framgångsrika!