Bloggen flyttar

Pga att informationen och texterna här använts i syften som inte är godkända av mej så kommer bloggen att flyttas till www.paks.se

Ni som känner för att snoka vidare kan glömma det eftersom bloggen numera är lösenordsskyddad! Jag trodde STASI dog med DDR men jag hade fel…

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-11-22 Massa funderingar

Nu är det länge sen jag skrev men tiden, lusten och orken har inte riktigt räckt till. Jag har varit rejält sjuk och tappat både vikt och energi i mängd.

Men till 99 % tack vare Patrullen så har kärringen laddat om och satsar vidare på att ha kul på rallylydnadsbanan. Nästa mål är Hörby BK:s tävling i december…

Satt och funderade över vilka otroligt olika individer som ingår i Patrullen och vilken fantasi det kräver för att träna dem. Nu är väl tillfälle att erkänna att jag faktiskt slängt mer än ett getöga på bruksvalpar som t ex schäfer den här hösten. Ska försöka beskriva mina älsklingar och sättet man får arbeta med dem på. För att arbeta MED är A och O när det gäller en spets, säger man du SKA till någon av mina damer får man bara ett fulfinger tillbaka.

Innan jag börjar ska jag ge ett enormt tack för all hjälp, alla idéer och allt tålamod till Sanna Wendel, skulle jag en gång nå framgångar så är det till stor del din förtjänst!!

Lova: Henne har jag harvat med i flera år, har aldrig upplevt att hon har nån större gnista och någon talang för arbete. MEN så fick den här tokiga tanten idén att kastrera henne. Dels för att ta bort risken för diverse sjukdomar men även för att inte ha en tik som löper när det inte behövs.  Det har visat sej vara exakt vad damen behövde för nu när alla hormoner försvinner ur kroppen har allt som jag försökt trycka i henne tidigare helt plötsligt fallit på plats. Hon är numera en dröm att jobba med och man jobbar med ren glädje med henne. Superkontakt och en vilja att nöta detaljer har hon. Hon jobbar till 100 % tills hon stupar om så behövs, bara man är positiv och visar att det är lönt för henne att lyssna. Den här damen fascinerar mej otroligt mycket just och går från klarhet till klarhet på otroligt kort tid.

Paks: Husets ohotade drottning men ingen som man ber att göra vad som helst. Hon är en suverän spårhund och med tiden ska hon göra sitt anlagsprov i viltspår men lydnad NIX. En berömd dressyrryttare sa en gång att ston fick man lämna in en ansökan i minst tre exemplar och vänta på svar om dom kunde tänka sej att göra det. Paks svarar inte ens alltid utan med en blick låter hon mej förstå att jag lika gärna kan kommendera väggen.

Diesel: Med sitt bagage och sin enorma förmåga att varva upp så är han den hund som kräver den minsta ramen för att fungera. Men han är också den som ställer de högsta kraven på mej som förare. Jag måste vara i rätt läge energimässigt för att han ska fungera, dessutom får jag aldrig visa irritation. Nyttigt, nyttigt. Med den här grabben är det exakta kommandon och inga tveksamheter som gäller. Rätt och fel, inga nyanser. Men när allt fungerar så är han en fantastisk hund att jobba med och garanterat den som lärt mej allra mest.

Finn: Min kejsare, min partner. Hans utveckling har varit fantastisk att följa och han är numera den hund i min flock som jag litar allra mest på oavsett situation. Just nu är han inte i träning men jag vet att det kommer att ändras. Hans personlighet kräver att man behandlar honom med respekt som den partner han är. Man ska behandla honom som en like men inte glömma att ha kul på vägen.

Tazza:  En kinkig liten kontrollfreak med integritet skulle man kunna kalla henne. Med henne är allt en balansgång, kränk henne och hon ber dej tydligt att fara åt varmare nejder. Släpp för långt på gränserna och hon gör bara det hon själv vill. Henne kan man inte värma innan tävling och nöta lite detaljer med för hon vet EXAKT var bangränserna går. Över strecket och fröken vet att här kan matte inte korrigera och nåt godis dyker inte upp. Nej allra bäst är att göra fröken lite sotis och fixa med nån annan hund. Intelligent, vacker OCH rödhårig…

Lovis: Min älskade lilla elvisp med turbo. Charm och utstrålning kommer man långt på och det vet hon. Hon hanterar allt i livet med samma energi och glädje, finns inget hon inte vill prova. Just nu så är energin lite för hög för att nå fram så hennes träning består mycket i att leka följa-john. Vi busar tillsammans och när jag tvärstannar ska hon stanna och sitta. Med tiden kommer den här lilla energibomben att rocka fett på alla olika plan! Hennes motto är JAG VILL!!!!!

Mattis:  Min Ferrari, den lille lyxhunden. Att träna honom försiggår i så högt tempo att matte inte klarar mer än en bana innan paus krävs. Men han är inte på något sätt fladdrig och har en underbar kontakt. Han är så otroligt lättlärd och har sån turbo att allt fixar sej. MEN lillkillen är otroligt mjuk och behöver boosta självförtroendet. Han börjar lära sej att matte kan vara en klippa att luta sej emot i de flesta situationer och när det väl sitter så kommer inga hinder att finnas. Mjukhet, glädje och fina ”hjälper” nåt annat fungerar inte här.

Nea: Nea är just nu en terror som testar alla gränser, men bara en gång. När man väl har gjort sej förstådd med den här damen så glömmer hon inte. En blandning mellan skenande bulldozer och Marilyn Monroe är väl det närmaste man kommer med henne. Dessutom har hon en mycket välfungerande hjärna. Har duster med henne på många olika sätt men har förtröstan i talesättet att de som är hemskast som unga blir de bästa vuxna. Efter nyår ska damen återuppta sin utbildning så får vi hoppas att hemsk-åldern har gått över. Hon kommer utan tvekan att bli en underbar individ som vuxen, stabil och smart som hon är. Men just nu så kämpar matte förtvivlat för att förekomma hennes bus.

Så alla är Hundar, Spetsar, Tyska Spetsar, Mittelspitzes men först och främst INDIVIDER!!!

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-08-24 Fortsättning och nya bravader

Killarna Diesel och Finn fortsätter att imponera. Trots att Tazza höglöper så är de faktiskt sams och tillsammans! Mina fantastiska underbara grabbar!

Numera finns här bara en valp till salu, lille Azhi. En charmerande ung man med massor av glädje och pussar att skänka till rätt person!

Men låt oss gå tillbaka i tiden litegrann. Den största prestationen i år (hittills) har Diesel stått för, visst har jag förtvivlat många gånger men han är värd allt arbete jag har lagt ner på honom. Både som individ och som avelshund. Kan stolt meddela att herrn är utställd två gånger med exc och exc + ck. Han har även debuterat på rallylydnadsbanan, visserligen fick vi bryta vid första tävlingen men vi kämpar vidare. Han är anmäld till ett flertal tävlingar nu i höst och ska även gå kurs. Mitt mål med honom är att han ska fortsätta utvecklas och få en uppflyttning till fortsättningsklass innan årsskiftet.

Ytterligare en har debuterat på rallylydnadsplanen, Tazza. Med en matte MED hjärna i snöret så hade damen garanterat blivit godkänd. Men nästa gång så… Även hon är utställd två gånger med dels exc och dels HP och BIR.

Som ni kanske anar av det jag skrivit nu har jag tagit ett beslut. Att inte ställa ut i nån större omfattning det närmaste året, lite valpar och såklart Malmö till våren. Men istället satsa rejält på rallylydnad och få ut minst 4 på tävlingsbanorna i år och ännu fler till nästa år. Jag tycker att mina fantastiska hundar förtjänar att visas upp mer än för sin skönhets skull och att fler ska upptäcka vilka underbara tränings-/tävlingskamrater de är. Det är den sidan av sporten jag vill satsa på. Att jag sen ä’r hjärtligt trött på det beklagliga beteendet som vissa uppvisar på utställningar och även annars gör också mitt beslut lätt. Vill slå ett slag för att glädjas med varandra, hjälpas åt och tänka på vad framtiden ska bli för vår underbara ras! Även över rasgränserna behöver vi varandra. Det är trots allt hundar oavsett om de är chihuahua eller lejon…

För att fortsätta med hundarna i ”högkvarteret” så har vi mina magnifika damer, Lova och Paks. Lova har jag planerat att pensionera från avel nu, ev kastrera och sedan starta ny karriär som tävlingshund. Paks… min drottning… henne ska man inte försöka få att lyda order utan vackert be henne om att göra saker som passar henne. Lydnad passar INTE henne utan hon är spårhund och dessutom regent i högkvarteret. Söker en hane som är något alldeles speciellt till henne…

Finn, min kloka underbare grabb. Han är värd sin vikt i diamanter för mej så får andra tycka precis vad dom vill om honom. Han är den hund jag litar allra mest på, en verklig partner. Att titta in i hans kloka vackra ögon gör mej så tacksam för att jag har honom. Även han ska ut och visa framtassarna på tävlingsbanan när han är mogen.

Småtjejerna Lovis och Nea då… Jo dom ska fortsätta sin utbildning  och ställas ut på valputställningen i Malmö . Båda ska debutera rallylydnad så snart de är klara för det. Men de ska även ha tid att bara vara unga, busiga gangsterbrudar som kan reta gallfeber på mer än en av de vuxna och även på mej ibland.

Foderhundarna då… Katie var ju egentligen menad att paras till våren men som situationen ser ut nu kommer detta inte att ske pga diverse skäl.

Mattis ska även han utbildas och ställas ut.

Pepsi ska fortsätta sin utbildning och vara den lille underbare vattenkammade skolpojken bara han kan vara. Även för honom står valputställningen på schemat.

Falcor, min lille chokladbjörn, han ska få vara bebis i sin nya familj ett tag men har jag uppfattat matte rätt så kommer både hyfs och vett stå på hans schema. Även han kommer att ställas på valputställningen.

Jag måste säga att det kommer att bli väldigt spännande att se utvecklingen på de grabbar jag lagt ut på foder!

Nu har vi snart huserat här i ett år och trivs alldeles utmärkt förutom med grannen… Vi har hittat nya vänner och känner oss allt mer hemma. Förhoppningsvis kommer vi att stanna här LÄNGE!!

Lite om framtiden. Såvida jag inte hittar den perfekta hanen till min drottning Paks så är planen att Tazza ska PL kollas igen vid tre års ålder och OM hon är fri fortfarande så ska hon paras. Troligtvis kommer jag att prova med Diesel. Är hon inte fri blir det ingen avel för henne vilket hade varit mycket tråkigt.

Till sist lite nya bravader. Pepsi matte och jag har idag varit med 4 av Patrullens yngre medlemmar på en inofficiell utställning i Skurup. Vi fick fantastisk kritik och HP på alla fyra och Pepsi, Lovis och Tazza blev BIR, Nea fick se sej slagen av brorsan och fick nöja sej med BIM. Men det som var alldeles underbart med dagen var att de tre som debuterade, Pepsi, Nea och Lovis, alla kastade sej i famnen på domaren och skulle pussas. Sånt värmer ett mattehjärta. Carina, Pepsis matte kommenterade mitt stora leende i ringen och det beror helt på att jag är så stolt över mina små att jag skulle kunna spricka!

Stort tack till Carina för toppensällskap, god mat och suverän assistans idag!!

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-08-14

Ja så flög då ett halvår iväg och jag har ärligt talat ingen aning om var tiden blivit av. Här har hänt massor både för mej personligen men allra mest med vovvarna.

Lova gav mej en överraskning den 3 juni, inte mindre än 6 små busungar! 2 små tjejer och 4 killar. Eftersom jag vet att den ende som hade en chans att tillverka dom var Diesel så var härstamningen klar. Allihop har dessutom ärvt hans ögon precis som Waltarikullen.  De här små var ju planerade till våren 2014 men, men… Lova har iaf gjort sitt i aveln nu och ska kastreras är det tänkt. För att hedra henne lite bestämde jag mej för att döpa dom efter drakar, så låt mej presentera flickorna Kiyo och Gem samt grabbarna Mushu, Azhi, Törne och Falcor.

Waltarikullen ja födda 2013-03-21. Tre svarta och en grå… Tre killar och en tjej. Diesels första barn med Paks till mamma. I mina ögon en drömkombination som verkligen gett utdelning. Ur den här kullen har jag sparat en tik, Nea, som bor här hos mej och två av hanarna. En på helfoder och en på delfoder.

Vilket ger mej en ingång till nästa underbara nyhet. Spetspatrullen har fått fyra nya fodervärdar som kan hjälpa till att förvalta våra dyrgripar. Ni anar inte hur mycket ni betyder!!!

Mycket av anledningen till att det inte blivit skrivit i bloggen är att det varit totalt stört omöjligt att sälja valpar. Ett tag hade jag 8 st till salu. Men bara på några veckor har det vänt och nu finns det två kvar till salu, Ihana Aton och Azhi.

Det har gjort att min inspirationsnivå har varit i botten och mitt hundägande har mycket bestått i torkande av kiss. Men även det har vänt och bl a tack vare en fantastisk instruktör.

Att jag dessutom fick hem Diesel mitt i både löp och med 6 dagar gamla valpar var inte lätt. Han och Finn har rykt ihop ett par gånger men numera är det fred sedan ca 2 månader. Visst gnisslas det lite ibland men aldrig några öppna fientligheter. Risken för att de dyker upp igen vid nästa höglöp är stor men kan de bara samexistera mellan varven så är jag mer än nöjd.

Diesel har lärt mej otroligt mycket, särskilt om att känna av sej själv innan man skyller på hunden.

Nu kallar sängen på mej och Patrullen, fortsättning följer!

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-02-16 Ett halvt tillskott mm

Sitter här i min soffa under den första ”slappardagen” på länge. Har en ”date” med Harry Potter och försöker fundera över vad som hänt under dessa virvelvindslika dagar.

Vad som inte är en nyhet men har tagit mycket tid är att det har varit momsvecka. Sen är det ju den lilla detaljen att jag har en valpkull… Dom där håriga små sötnötterna till terrorister har en tendens att ta en hel del tid och skapa en hel hög arbete men ännu mera glädje! En av livets höjdpunkter är definitivt valpar!

Valpar förresten lär det bli gott om framöver, var iväg i tisdags och ultraljudade Paks och där var det gott om liv! Minst 4 såg veterinären!!! Runt den 20/3 är det tid. :D Ska bara bygga om valplådan lite så är allt i sin ordning. Med lite tur så blir Diesel pappa på sin tredje födelsedag.

Ja Diesel förresten… Han tillhör numera mej enbart och har flyttat på prov till en av mina väninnor Mona Enetoft. Hoppas verkligen dom ska trivas ihop och att Diesel slipper flytta igen!

SONY DSC

När vi ändå pratar om Diesel så kan jag berätta att han är anmäld till sin första utställning på svensk mark, Malmö International! Spännande ska det bli! Han blir mitt enda bidrag i år eftersom jag förhoppningsvis har en fin valpkull i huset och jag vågar tyvärr inte ta med någon här hemifrån. Annars är alla rävflickorna i utmärkt form och kunde gjort sej bra där. Men det kommer fler utställningar!

På tal om rävflickor så är även den yngsta varianten, Lillfia, i utmärkt form. Hon väger nu precis under 1 kg och är pigg som ett helt stim mörtar. Men en äkta rävflicka är hon utan tvekan med envishet och viljestyrka utöver det mesta! Hon och Arian har blivit bästa polare och jag vet inte om det är bra. Känner att dom där två sessorna kan klara vad och vem som helst om dom slår sej ihop. Även matte….

SONY DSC

På slutet en film som visar att man inte behöver gå på två ben och bära velour för att vara en mys-/buspappa

 

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-02-08 Var tog tiden vägen?

Vart tog tiden vägen, mina små är redo för sina nya hem och det värker som vanligt i mitt hjärta!

Men å andra sidan så ska de till jättebra hem och jag hoppas att jag valt rätt för dom. Att Mille (Birk) hör hemma hos familjen Fager har varit klart sedan de sågs första gången. Borka försvinner långt bort till vårt östra grannland men ska ägas av en av mina käraste vänner, Johanna Honkanen på kennel Hulmukan. En otroligt duktig uppfödare med en kunskap som ständigt förvånar mej och gör mej avundsjuk!

Lille Mattis då, min myskille. Han har ett hem på gång som verkar lovande men jag berättar inget förrän allt är klart.

Lilla Lovis stannar hos oss som det ser ut nu. Det var inte helt vad jag hade planerat men, men hon är ju det närmaste man kan komma en egen bebis och jag är djupt förälskad i denna lilla tappra tjej.

Det jag ”förlorar” när smågrabbarna flyttar vinner jag  i härliga valpköpare. När vi pratar om härliga valpköpare så är jag rikt begåvad med såna och det gör mej mycket tacksam även om jag kan vara en grinkärring ibland.

Förra helgen hade jag glädjen att ha Leo med ”brorsan” Zico och matte Marie här. Vad jag önskar att du bodde närmare! Detta innebär att hela min Harry Potterkull har varit här och hälsat på de sista veckorna eftersom vackra Teddy med matte Mari var här helgen innan och Katie med fodervärden Lena nu i veckan.

Teddy <3

Teddy <3

SONY DSC

Teddy

SONY DSC

Leo <3

SONY DSC

Leo

SONY DSC

Katie <3

SONY DSC

Katie

Marie filmade mina små och en massa bilder blev tagna…

Mattis <3

Mille <3

Borka <3

På Lillfia blev det ”bara” bilder

Lovis aka Lillfia

Lovis aka Lillfia

Lillfia <3

Lillfia <3

Avslutar med några fina uppställningsbilder och ett underbart kort av två damer som står mej mycket nära!

SONY DSC

Spetspatrullens Mattis

SONY DSC

Spetspatrullens Borka

SONY DSC

Spetspatrullens Borka

SONY DSC

Spetspatrullens Birk ”Mille”

SONY DSC

Spetspatrullens Birk ”Mille”

SONY DSC

Spetspatrullens Lovis ”Lillfia”

SONY DSC

Spetspatrullens Mattis

Marie & Lillfia

Marie & Lillfia

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-01-20 Lite av varje…

Först och främst vill jag säga tack för allt stöd och all uppmuntran jag har fått i min kamp att ge mina småtjejer en vettig tillvaro.

Arian ska återuppta sin simning snarast och ska kollas av Camilla Norrman, vår underbara massör! Hon kör med fullt ös medvetslös alldeles som vanligt och verkar inte ha nåt som helst problem med sina knäskålar. Hon verkade ha lite ont några dagar efter kollen då det drogs och töjdes men ett par dagar på Rimadyl så var det lugnt igen. Nu tror ni säkert jag är knäpp men ända sedan benbrottet har hon varit väldigt säker på vad hon vill. Om hon tar emot Rimadylen så har hon ont och behöver den annars rör hon den inte. Tänker inte ifrågasätta detta utan fortsätta lyssna på min tös.

Lovis min pyttelilla pärla växer som ogräs och är full av bus och attityd. Ikväll har hon nått 390 g och växer nu fortare än bröderna. Hon sover fortfarande hos mej och är mer min bebis än Lovas. Men nu håller hon själv på att avvänja sej från flaskan. Numera är det morgon, middag och sen kväll för övrigt äts allt som är löst och som hon hinner ifatt ;). Hon har väldigt mycket kärlek i sin lilla kropp och VÄLDIGT mycket att prata om. En liten film tagen de senaste dagarna…

Bröderna Flodhäst växer också rejält men framför allt har tempot och ljudnivån ökat massor. Ibland låter det som ett gäng vilda ardenner i miniformat som klampar runt på trägolven. Idag har de varit ute en sväng trots -6 grader och verkar njuta storartat av snöbus. Lille herr Birk har nu hittat sin familj. Han ska bo hos familjen Fager i Nässjö och hädanefter kallas Mille. Ett namn som han verkar gilla för det lyssnade han direkt på.

Nu är det bara lille svarte Mattis kvar som ska hitta sitt hem. Har en intresserad men har även varit en så oseriös uppfödare att jag lagt ut en annons på Blocket. Vad som är oseriöst med det fattar jag egentligen inte alls för det är väl fortfarande ett medvetet val vem som får köpa honom oavsett var annonsen finns. Men, men…

En liten film på bröderna Flodhäst med sin ljuva moder Lova

För övrigt så händer det saker här, ovanligt eller?!? Har två tikar som löper varav en är parad!!! Äntligen ska jag få se vad kombinationen Hulmukan Diesel/Ante Poire Paladin Paksenarrion kan ge. En kombination som jag väntar mej massor av! Om någon läser detta och skulle kunna tänka sej att vara fodervärd åt en hane eller en tik så hör av er!!!

Johannan Honkanen – Kennel Hulmukan och jag är mycket goda vänner och skämtar ganska rejält om saker. Vi är nog så nära  systrar man kan komma trots olika språk och hemländer. Jag är mycket tacksam för hennes vänskap och för all kunskap och alla kloka råd hon ger mej! <3 Vi har i alla fall sagt att (OBS SKÄMT) det troligtvis blir en kull med hälften Kleinspitz och hälften Großspitz….

För övrigt är det snart dags för ett besök jag verkligen ser fram emot, Johanna kommer hit och ska hämta sin nya grabb Spetspatrullens Borka. Måtte dom få massor av glädje och framgångar tillsammans och vem vet kanske jag ska ta en tripp till Finland rätt som det är… ;)

Spetspatrullens Mattis*TILL SALU*

Spetspatrullens Mattis
*TILL SALU*

Spetspatrullens Borka*Tingad Kennel Hulmukan*

Spetspatrullens Borka
*Tingad Kennel Hulmukan*

Spetspatrullens Birk*Tingad fam. Fager*

Spetspatrullens Birk ”Mille”
*Tingad fam. Fager*

Spetspatrullens Lovis*Tingad Alexandra Dornérus*

Spetspatrullens Lovis
*Tingad Alexandra Dornérus*

 

Categories: Uncategorized | 3 Comments

2013-01-12 Underbara små och stora

Glädjen i mitt liv är och har under en längre tid varit mina hundar. Allra mest de som är min familj, som jag lever med i vardagen men även mina valpar både stora och väldigt små.

Först lite positiva nyheter Tazza och brorsan Cooper (Spetspatrullens Ranger Tamar & Ranger Garrion) har under veckan som gått fått sina ögon och patellor kontrollerade. Även Serrano (Sommarhagens) är kollad. Alla tre fick samma resultat: Ögon UA och patellor 0/0!

Ytterligare en stor källa till stolthet och glädje är Spetspatrullens Lee Jordan som förra helgen visades på My Dog i Göteborg. På lördagen fick han Excellent och placerades som 2:a i juniorklassen och på söndagen ytterligare ett Excellent men nu även ett CK och en första placering i juniorklassen. Han gick därefter vidare och placerade sej som 4:e bäste hane. Stort tack till matte Marie Mattson för att du visar och sköter din underbara Leo på ett så fantastiskt sätt!

Men som i alla familjer finns det ibland oro för någon individ och just nu är det två. Mina två prinsessor Arian och Lovis. Jag ska försöka berätta deras historier här mycket för att själv ha dem kvar.

Vackra Arian

Min vackra men otursförföljda Arian

Valpen som stal mitt hjärta lite mer än de andra och som aldrig skulle lämna mej. Hon bröt sitt högra framben  vid 7,5 veckas ålder så pass illa att hennes liv höll på att ta slut redan där. Men efter massor av oro och arbete började hennes ben äntligen att läka och 7 veckor senare kunde skenan tas av. Men bekymmerna tog inte slut där. Nu hade hon belastat sin lilla kropp så galet att bakdelen och ryggen var överbelastade och gjorde ont. All träning ställdes in och Sessan fick bara vara. Massagebehandlingar av underbara Camilla Norrman, Camillas Hälsohörna och simträning hos Elin på Tomelilla Hundsim & Pälsvård gjorde fröken gott och under sensommaren visades hon med framgång på utställningar med Excellent och flera HP.

Efter flytten har hon fortsatt att simma och i kombination med dagliga långpromenader så har hon verkat må kanon. I torsdags kom nästa dråpslag, även hon blev ögon och patellakollad. Ögonen var UA men hennes patellor var en katastrof 2/3 blev bedömningen. Den ena knäskålen ligger helt ur led och den andra åker lätt ur led. Vad detta ska betyda för hennes framtid är svårt att säga ännu men utsikterna är inte alltför ljusa. Ledbanden kan lätt skadas när de som nu löper direkt över leden istället för att skyddas av knäskålen. Det är också hög risk för artros.

Men otroligt nog verkar hon inte alls ha problem med det för tillfället utan hoppar och far som vanligt. Planen är i alla fall att dels låta Camilla titta på henne, dels kanske hitta något fodertillskott som kan stärka hennes leder och sist men inte minst kontakta veterinär Henrik Merin på Veterinärgruppen i Tygelsjö för att se om han kan hjälpa henne igen. Hon är chefen i det här projektet och allt ska göras med hänsyn till hennes livskvalité. Men det skär i mitt hjärta att veta att min Sessa inte får vara frisk och leka utan ska tvingas gå igenom ännu mer.

Arian 9 veckor

Lovis 1 dag

 Spetspatrullens Lovis – tappra Lillfia

Det här är förhoppningsvis en historia med en ljusare utveckling…

Lovis föddes som nr 2 av 4 i Rövarkullen den 13/12 2012. Jag bedömde att mamma Lova inte hade några värkar och att jag riskfritt kunde ta ut de andra i patrullen några minuter. Ack så fel jag hade. När jag kom in låg Lillfia   alldeles slapp i valplådan och andades inte. Hon var dessutom avnavlad ända in till buken och blödde lite. Men med hjärt-/lungräddning och sugning av luftvägar så kom andningen igång. Hon diade som hon skulle och när de övriga två bröderna kommit så slog sej den lilla familjen till ro, frid och fröjd trodde jag…

På morgonen hade Lillfia tappat 50 av de 140 g hon föddes med. Hon såg riktigt ynklig ut och jag insåg att något måste göras för att jag inte skulle förlora henne. Modersmjölksersättning och torkad råmjölk införskaffades men vikten sipprade sakta men säkert nedåt till 80 g. Efter en vecka var jag nästan desperat av sömnbrist, matade var tredje timme, och av oro. Men en diskussion med underbara Irene Norrman och en del sökande på internet gav mej en idé. Jag stoppade det lilla knytet innanför tröjan och där fick hon stanna både natt och dag. Detta gjorde underverk och sakta men säkert började vikten vända.

Efter två veckor hade liten börjat öppna ögonen och vikten var uppe runt 120g, fortfarande väldigt liten och skör men det gick på rätt håll.

Lillfia 3 veckor

Nu är fröken Lovis drygt 4 veckor och vikten har nästan exploderat de sista 10 dagarna. Hon väger nu 260 g och rör sej med ganska god fart på alla underlag. Tänderna kommer och hon har börjat busa lite försynt. Fortfarande tillbringar hon sin mesta tid med mej och har sin matte fast virad runt sin lilla tass.

Många gav mej rådet att ta bort henne men nu är jag djupt tacksam att jag inte följde det rådet. Det har varit otroligt jobbigt men minst lika lärorikt och givande. Måtte bara Lillfia fortsätta sitt segertåg!

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2013-01-01 Raket-”attack” och busvalpar

Så har vi överlevt ännu ett nyår, men här var det livat. Folk klagar över den ekonomiska krisen och att de inte har pengar men när det kommer till raketer på nyår då fattas det minsann inga slantar. VANSINNE är vad det är! Som vanligt nyårsdag har nyheterna varit fyllda av bränder och skadade på grund av raketerna… FÖRBJUD ELÄNDET!!!

Patrullen har i alla fall tagit sej genom nyår oskadade på alla sätt även om det var lite spänt när det var som värst. Rövarbarnen däremot snarkade glatt genom allt oväsen.

Lilla Lovis växer och utvecklas växelvis precis som alla bebisar men med henne är det extra tydligt eftersom man vakar så noga över henne. Hon öppnade ögonen igår och ökade då inget i vikt men framåt kvällen gjorde hon ännu ett hopp i portionsstorlek. Från ca 12 ml/mål ända upp till över 20 ml. Hon har nu uppnått den imponerande ?!? vikten av 120g men hon är pigg, blank, aktiv och extremt bestämd! Lilla Lovis är tingad av Alexandra Dornérus, Höllviken

Liten Lovis <3

Mattis, min svarte lillgrabb och den ende som fortfarande är till salu, är en liten herre med bestämda åsikter. Aktiv och försigkommen, lite hetsig när saker går honom emot. Men så mysig!!!

Mattis

Borka, ledaren i kullen… Bestämd herre med massor av initativkraft. Går att övertala men det tar sin tid. En underbar vän till mej frågade om jag hade nåt Djävulsgap i Spetsborgen (se bild nedan) och mitt svar fick bli att det skulle i så fall vara Borkas gap när han slukar maten i raketfart för att bröderna inte ska hinna dit. Borka ska flytta till vårt östra grannland, till Johanna Honkanen på Kennel Hulmukan!

Borka

Sist men störst Birk, livsnjutaren i gänget. Väldigt lik sin mamma och verkar inte ta nånting med särskilt mycket bekymmer. Bara maten räcker och matte/morsan/resterande Patrullen myser med honom så är han glad och nöjd. I kontrast till syster Lovis så har Birk överstigit ett kg nu! Birk är reserverad för familjen Fager i Nässjö!

Birk

Rövarbarnen har flyttat in i delar av Spetsborgen. En etta med uteplats och takterass :D

Bröderna flodhäst äter sitt första mål fast föda :)

Categories: Uncategorized | Leave a comment

2012-12-28 14 dagars-bilder

 

Spetspatrullens Mattis
”Till Salu”

Spetspatrullens Birk
Reserverad

Spetspatrullens Borka
Tingad

Spetspatrullens Lovis
Tingad

Categories: Uncategorized | Leave a comment